Vägen är inte öppen till mångfald inom kultursektorn?

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5250441

Mycket finns att jobba med.

http://www.svd.se/kultur/litteratur/typiskt-svensk-rasism_7453080.svd

Antal konstnärer

Om vi gör två icke vetenskapligt räkneexempel för att kunna göra ett antagande om ett förhållande. Jag har träffat cirka 20 konstnärer/kulturarbetare med utländsk bakgrund som kommit till Sverige efter 2007. I Norrköping bor det cirka 130 000 personer. Dividerar vi dessa tal får vi fram att 0,0154 procent av Norrköpings befolkning är utlandsfödda konstnärer/kulturarbetare som kommit till Sverige efter 2007. Antar vi att detta står i relation till rikets befolkning kan det finnas 1384 konstnärer/kulturarbetare som kommit till Sverige sedan 2007.

Vi kan laborera och även räkna på ett annat sätt. Sedan 2007 har 2539 utlandsfödda flyttat till Norrköping.  Delar vi antalet konstnärer/kulturarbetare med den summan får vi fram att minst 0,79 procent av de nyanlända har varit konstnärer/kulturarbetare.  Vi räknar nu med att detta förhållande även råden i hela Sverige. Till Sverige har det under samma period kommit 199 526 personer med utländsk bakgrund. Detta exempel ger att cirka 1575 personer med utländsk bakgrund som kommit till Sverige sedan 2007 skulle vara konstnär/kulturarbetare.

I bägge räkneexemplen får vi ett antagande om ett förhållande över 1300 personer med utländsk bakgrund som är konstnärer/kulturarbetare som kommit till Sverige efter 2007. Hur stor är den verkliga siffran? Tyvärr finns ingen statistik att luta sig mot. Man kan även fråga sig hur många konstnärer/kulturarbetare kan tänkas ha kommit till Sverige innan 2007? Hur stort är mörkertalet?

Konstnärsnämnden räknar med att det finns ca 6000 bildkonstnärer i Sverige.

Kultur skapad av vem

Om vi tillåter oss att göra ett icke vetenskapligt räkneexempel. Jag har träffat cirka 20 konstnärer/kulturarbetare med utländsk bakgrund som kommit till Sverige efter 2007. I Norrköping bor det cirka 130 000 personer. Dividerar vi dessa tal får vi fram att 0,0154 procent av Norrköpings befolkning är utlandsfödda konstnärer/kulturarbetare som kommit till Sverige efter 2007. Antar vi att denna siffra står i relation till rikets befolkning ska det finnas 1384 konstnärer/kulturarbetare som kommit till Sverige sedan 2007. Hur stor är den verkliga siffran? Här finns ingen statistik att luta sig mot. Hur många kan tänkas ha kommit innan? Hur stort är mörkertalet? 
Kulturrådet skriver att deras är mål att ge det offentliga finansierade kulturlivet förutsättningar att spegla samhällets etniska och kulturella mångfald i produktion, organisation och publik. Att öka den etniska och kulturella mångfalden inom kultursektorn är också en demokratifråga. Så de utlandsfödda kulturskaparna jag nämnt ovan är efterfrågade av Kulturrådet men hur bjuds de in av kulturscenen?

Som jag skrivit tidigare uttalar sig Kulturutskottet i sitt betänkande (2011/12:KrU6) Kulturskaparnas villkor och kultur i det offentliga rummet. Regeringens politik på konstnärsområdet syftar till att professionella kulturskapare ska kunna leva på sin konstnärliga och kulturella yrkesverksamhet, en uppfattning som kulturutskottet delar.

Svenska konstnärer har de senaste åren fått det svårare att livnära sig på sitt konstnärskap enligt dem själva, (Sofia Lindström, När friheten sätts på prov). Hur ska vi då kunna nå fram till Kulturådets mål?
Vi måste lyfta framfrågan och jobba med den aktivt.
Det måste finns öronmärkta pengar till mångfaldsprojekt.
Belysa all form av exkludering.
Skapa icke hierarkiska mötesplatser.
Föra tankar närmare handling
Samverkan mellan kultursektor och etableringsansvariga.
Kulturen måste aktualiseras och bli synlig för andra samhälls områden.
Om vi även ska nå regeringens syfte med politiken på konstnärsområdet måste man från politiskt håll öppna upp för att mer ekonomiska medel ska kunna nå konstmarknaden. Även detta borde vara ett steg i att nå en större mångfald inom kultursektorn.

Mångfaldstankar

Kulturrådet har som mål att samhällets etniska och kulturella mångfald ska speglas i kulturen. Idag återger inte spegelbilden samhällets etniska och kulturella mångfald, åtskilliga rapporter vittnar om detta. Vi vill se en förändring. Projektet tar därför ett nytt grepp och ser problematiken ur nya synvinklar. Vi har valt att inte bara fokusera på kultursektor utan även andra som kan ha en påverkan på detta. De flesta integrationsprojekt som genomförs idag görs om eller för invandrare inte av eller med. Vi är väl medvetna om denna fördelning och har därför planerat projektet på ett annat sätt. I projektet Inte konst? ingår 20 konstnärer, fotografer, curatorer och konsthantbverkare, inte bara med utländsk bakgrund. I projektet deltar även Norrköpings Konstmuseum, Linköpings Universitet, Arbetsförmedlingen, SFI (Svenska för invandrare), Länsstyrelsen, Östsam, KRO (Konstnärernas Riks Organisation), KC (Konstnärs centrum) och Länsbildskonsulent. 

Kulturrådet har även som mål en mer internationalisering och interkulturell utveckling av svensk kultur, utlandsfödda konstnärer skulle här kunna vara dörr öppnare. Kulturrådet skriver även att internationella kontakter på kulturorådet stärker banden mellan Sverige och andra länder.

I Tid för kultur (prop. 2009/10:3) står det: Grunden för kulturpolitiken är kulturens egenvärde. Samtidigt ökar insikten på flera håll om kulturens och kreativitetens betydelse för andra samhällsområden, en text som nästan är identisk hos Östsam (Kompletterande text i kulturplanen för Östergötland KUR 2011/5949 ). Kulturen bör alltså få ett större inflytande och integreras i andra samhällsområden. I propositionen står även följande mål. Regeringens mål för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Ett av kulturpolitikens syften är att uppnå likvärdigt deltagande och representation i kulturlivet.

I Kulturutskottets betänkande (2011/12:KrU6) Kulturskaparnas villkor och kultur i det offentliga rummet står följande. Regeringens politik på konstnärsområdet syftar till att professionella kulturskapare ska kunna leva på sin konstnärliga och kulturella yrkesverksamhet, en uppfattning som kulturutskottet delar.

Vilka räknas in bland de professionella kulturskaparna? Hur kan vi skapa förutsättningar för ovanstående mål kring mångfald? Konstnärer anser att de under de senaste åren fått det svårare att livnära sig på sitt konstnärskap (När friheten sätts på prov, Sofia Lindström 2012, Kungliga Konsthögskolan). I och med att det finns mindre pengar till enskilda konstnärer ökar konkurrensen och de redan etablerade har oftast störst möjlighet att genom sitt kontaktnät bibehålla sin position, medan icke etablerade får svårare att etablera sig. Hur blir det då med tanken om att samhällets etniska och kulturella mångfald ska speglas i kulturen?

Begrepp (Kulturådets definitioner)

Interkulturell innebär enligt Kulturrådets definition också att kulturer betraktas som dynamiska, det vill säga att individer med olika kulturell bakgrund möts och utbyter erfarenheter och perspektiv, vilket gör kulturer föränderliga och staddai ständig utveckling. Interkulturell används här för att understryka dimensionen av dialog och interaktion mellan organisation och grupper.

Kulturell mångfald, Kulturrådet använder den breda definitionen av begreppet som beskrivs i Tid för mångfald (prop. 2009/10:3), med flera parallella innebörder. Det parallella förhållningsättet kan innebära; (1) att estetiska uttrycksformer kan ses som frikopplade från utövarens ursprung-det vill säga inte kopplas samman med ett antropologiskt präglat kulturbegrepp; (2) att utövare kan representera olika grupper och traditioner om de så önskar; (3) att man betonar pluralism, med flerfaldiga och altewrnativa uttryck för grupper och för det nationella; samt (4) att man tolkar och behandlar uttryck som blandformer skapade i en unik samtida lokal kontext, ofta utifrån globala influenser.

Etnicitet: kulturrådet använder termen etnicitet i syfte att det ska beaktas att människor i Sverige kommer från olika delar av världen och att detta ska speglas i det offentliga finansierade kulturlivet.