Mötesplatser

Förut fanns det genom Arbetsförmedlingen Kultur Media möjlighet att delta i kurser och utbildningar. Detta gav möjligheter till nätverkande, ny kontakter och nya samarbeten. Var kan dessa möten ske idag? Arbetsförmedlingen Kultur Media har under några år arbetat med att skapa mötesplatser för näringsliv, offentlig sektor och kulturarbetare. Syftet är att skapa nätverk och nya möjligheter till arbete för kulturarbetare. Det här är ett väldigt bra initiativ. Dessa mötesplatser är i fysiskt plaserade i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Vilket gör det svårt för kulturarbetare i landet att kunna delta och ta del av smörgåsbordet som dukas upp på mötesplatsen.
I min roll kan jag även fråga mig hur lätt är det för utlandsfödda att ta del av dessa träffar? Finns det möjlighet att ordna träffar och nätverk på andra orter?
Det här skulle kunna vara ett led i att öka insikten om kulturens och kreativitetens betydelse för andra samhällsområden, som det står i Tid för kultur (prop. 2009/10:3) en text som nästan är identisk hos Östsam (Komlpeterande text i kulturplanen för Östegötland KUR 2011/5949). Det blir även ett steg mot Kulturrådets mål att det offentligt finansierade kulturlivet ska spegla samhällets etniska och kulturella mångfald. På dessa mötesplatser finns även utrymme för att främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan som det står i de nationella kulturpolitiska målen.
I propositionen Tid För kultur (2009/10:3) kan man även läsa vidare följande: Den nationella kulturpolitiken ska, med utgångspunkt i demokrati och yttrandefrihet, bidra till samhällets utveckling genom att främja öppna gemenskaper och arenor som är tillgängliga för var och en. Den ska möjliggöra kommunikation mellan olika individer och grupper, skapa förutsättningar för kulturupplevelser och bildning samt verka för att alla ges möjlighet att fritt utveckla sina skapande förmågor.

Framtid

Ett av Kulturrådets mål är att ge det offentligt finansierade kulturlivet förutsättningar att spegla samhällets etniska och kulturella mångfald i produktion, organisation och publik. Men hur ska man nå dessa mål när det inte satsas några ekonomiska resurser på området. Ekonomiska medel till den fria konsten har de senaste åren minskat. Eler på konsthögskolan uppfattar att de har svårare att livnära sig på sitt konstnärskap än eler för bara några år sedan. Ann-Sofie Köping, Jenny Lantz och Emma Stenström skriver i sitt bidrag till Kultur Sverige 2009 om Kulturens ekonomisering. Det är mer ekonomiska termer som får plats i ansöknings texter istället för det estetiska och konstnärliga.
Utan några öronmärkta pengar till integration förlitar man sig till eldsjälar och ideella krafters intresse för frågan. Det finns dock institutioner som arbeter med frågeställningen. Men ser man till rappporter efter Mångkulturåret 2006 har det bara skett en mindre förändring.
Under senaste åren har man bytt ut mångfaldsbegreppet man talar idag om transnationella projekt. Eu´s transnationella projekt ska inefatta x antal EU-länder men man nämner inte olika etniska grupper i respektive land.
Hur kan då den utlandsfödde konstnären göra sig synlig? Redan i
Scener för invandrade bildkonstnärer i Sverige, Invandrade konstnärers situation, konstnärsnämnden 2004 slår man fast att ansvaret för frågan inte kan ligga hos de grupper som idag stängs ute. Frågan måste aktualiseras och de med etableringsansvar måste bli medvetna om missförhållandena på våra kulturscener. Kultursektorn och etableringsansvariga måste belysa frågan gemensamt och det måste skjutas till ekonomiska resurser.

Kultursidan.nu

http://www.kultursidan.nu/?p=7094

Folkbladet 1/9 2012

http://www.folkbladet.se/kultur/default.aspx?articleid=6141588#.UERYKXZHDus.facebook

Vägen är inte öppen till mångfald inom kultursektorn?

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5250441

Mycket finns att jobba med.

http://www.svd.se/kultur/litteratur/typiskt-svensk-rasism_7453080.svd

Antal konstnärer

Om vi gör två icke vetenskapligt räkneexempel för att kunna göra ett antagande om ett förhållande. Jag har träffat cirka 20 konstnärer/kulturarbetare med utländsk bakgrund som kommit till Sverige efter 2007. I Norrköping bor det cirka 130 000 personer. Dividerar vi dessa tal får vi fram att 0,0154 procent av Norrköpings befolkning är utlandsfödda konstnärer/kulturarbetare som kommit till Sverige efter 2007. Antar vi att detta står i relation till rikets befolkning kan det finnas 1384 konstnärer/kulturarbetare som kommit till Sverige sedan 2007.

Vi kan laborera och även räkna på ett annat sätt. Sedan 2007 har 2539 utlandsfödda flyttat till Norrköping.  Delar vi antalet konstnärer/kulturarbetare med den summan får vi fram att minst 0,79 procent av de nyanlända har varit konstnärer/kulturarbetare.  Vi räknar nu med att detta förhållande även råden i hela Sverige. Till Sverige har det under samma period kommit 199 526 personer med utländsk bakgrund. Detta exempel ger att cirka 1575 personer med utländsk bakgrund som kommit till Sverige sedan 2007 skulle vara konstnär/kulturarbetare.

I bägge räkneexemplen får vi ett antagande om ett förhållande över 1300 personer med utländsk bakgrund som är konstnärer/kulturarbetare som kommit till Sverige efter 2007. Hur stor är den verkliga siffran? Tyvärr finns ingen statistik att luta sig mot. Man kan även fråga sig hur många konstnärer/kulturarbetare kan tänkas ha kommit till Sverige innan 2007? Hur stort är mörkertalet?

Konstnärsnämnden räknar med att det finns ca 6000 bildkonstnärer i Sverige.